Överallt sätter han sina avtryck. Överallt markerar han sin lukt, sitt revir. Aldrig kan han smyga förbi i hemlighet, i skuggan av hus eller kanske ett stort träd. ”Vad är det här, ta mig med, låt mig bli en del av det ni håller på och skapar”. Istället för att bli en del av New York blir New York ohjälpsamt en del av Kricken. På nyheterna pratar de om elektricitet, i affärerna säljer de chips och mat utan tillsatt socker. I luften flyger helikoptrar och allmänna platser övervakas av svarta bollar med en kamera i, mycket strategiskt utplacerade. En slump säger ni, så var det innan Kricken var på besök. Visst säger jag, men kan det inte ha varit ett sätt för staden att förbereda sig för hans besök. Det har ni inget svar på, för ni vet att det är sanning. New York blev en levande, självförsörjande organism med syftet att förbereda för Krickens ankomst, och efter att han lämnat fick stadens invånare klara sig själva.